söndag 3 juni 2007

Dramatik

Nu är det ångest på gång. Så trevligt.
Ska iväg och träffa Mössan. Det ska pratas. Ett beslut måste tas. Bara sådär.
Ena dagen är allt toppen, nästa dag tvekar jag, och dagen efter det ska ett beslut tas. Jag är inte redo. Men kan man verkligen kräva av någon att fortsätta att vara ihop med en i väntan på att man ska bestämma sig om man vill vara ihop med personen eller inte? Utdragen tortyr. Hon vill inte vänta in mig. Då är det kanske justare att bara göra slut på direkten, a clean cut, innan det blir för sargat, och så kan vi var och en på sitt håll sörja och gå vidare. Även om jag inte är hundra på att det är det jag vill. Jag väger för- och nackdelar i mitt huvud, som om det var det som det handlade om. Jag föreställer mig sommaren utan Mössan, utan det som vi planerade göra, utan hennes vänner. Jag vill inte att det ska ta slut, men är det för att jag verkligen vill vara ihop med Mössan eller för att jag inte vill släppa taget om bilden av oss? Ångest.

Återkommer med rapport.

1 kommentar:

Rim sa...

Men söthjärta. Det är fan inte lätt. Singla slant kanske? Om allt går åt helvete får du komma och hälsa på i Tokyo!