tisdag 23 juni 2009

Så det så

Det är så jävla mycket som handlar om inställning. Förhållningssätt. Strategier. Jag möter en sommar som inte alls blir som jag hade tänkt mig, både positivt och negativt. Mer resor, mindre pengar. Kaaaan möjligtvis ses som en dålig kombo, men so be it. Jag tar med mig en vattenmelon och en vän ut på balkongen. Dagens soundtrack är Promoe, i alla konstellationer men utan Svennebanan. Imorgon drar jag ut på landet i en vecka, bortkopplad från allt som har med rinnande vatten och elektricitet att göra. Pekar finger åt ekorrhjulet en stund, om än i rent önsketänkade.

lördag 20 juni 2009

Midsommar

Årets midsommarfest innehöll varken nubbe, midsommarstång, regn eller sill. Den hölls inomhus, i en lägenhet packad med folk, mat och sprit. Jag fick chansen att visa upp både mina nya pumps som jag har fyndat i en liten second handbutik, och mina nya gigantiska örhängen i svart och vit ormskinnsimitation. Kände mig glamourös, trots en helt igentäppt näsa. En bonus från förkylningen var att efter några cigg så fick jag en tjusigt raspig whiskeyröst, som passade kvällens sinnesstämning. Det var en lyckad tillställning, med många gamla kära ansikten och många helt nya drinkar av blandad kvalitet. Bladiga som två vinbärsbuskar ramlade jag och M in i lägenhet vid fem i morse, och det var ljust ute och fåglarna kvittrade. När jag vaknade några timmar senare var förkylningen tillbaka fullt ut och jag hade tappat rösten, men det var det värt. En rejäl bläcka då och då rensar systemet, på alla nivåer.

onsdag 17 juni 2009

Självömkan

Mina bihålor är fulla av snor och en av mina grannar klev just ut på sin balkong och visade upp sin blekvita ölkagge för hela världen. Jag visste att jag hade en bra anledning att bara ligga blickstilla i sängen och lyssna på talbok. Ska genast ta min svettiga och darriga lekamen och styra den tillbaka till min kokong. Heja mig.

måndag 15 juni 2009

Varje sommar

Har sjukt gott om tid på jobbet så snor därför Vendettors eminenta idé att lista vad som hände varje sommar från tio år tillbaka (fast hon specificerade det till juni, sånt minne har inte jag). Go narcissism, go!

1999
Åkte på min första kompissemester med två galna enäggstvillingar till Isle of Wight. Hånglade med brittiska pojkar som trodde att Swedish birds var guds gåva till England. Efter ett tag trodde antagligen vi det också. Vi var 17.

2000
Åkte tillbaka till Isle of Wight med min bästis och jobbade på ett hotell. Vi söp, kedjerökte, hade sex med brittiska pojkar (hångel var sååå -99), tatuerade oss och spelade en del tennis.

2001
Tog studenten och flydde landet. Skulle ha åkt till Amsterdam men hamnade i London eftersom en tjej jag hade nån slags crush på ringde och sa att jag skulle komma. Brände alla mina besparingar på en sommar. Söp, kedjerökte och hade sex med brittiska pojkar, så ingen direkt utveckling där.

2002
Lämnade London, sönderfestad och slutkörd. Åkte till en liten fransk kuststad där jag till en början kände mig helt förvirrad och borttappad mitt i all lugn och stillsam idyll. Kunde inte språket och visste inte riktigt vad jag gjorde där.

2003
Fortfarande i Frankrike, solbränd och glad. Hade blivit upptagen i ett gäng bestånde av några flamsiga och solbrända surfargrabbar, varav en var min. Saknade dock mina rötter och ifrågasatte min bisexualitet. Åkte hem till Sverige.

2004
Var tillsammans med Amasonen. Åkte till Torquay över sommaren, hälsade på en väldigt gravid kompis och arbetade på ett av de ålderdomshem hennes familj ägde. Fick en alltför påträngande insyn i den äckliga tillvaron som är Brittisk Överklass och hade ångest och extrem pollenallergi hela sommaren. Ville bara hem.

2005
Blev sambo med Fransyskan. Jobbade som städare och spelade där emellan väldigt mycket x-box. Levde det ansvarslösa studentlivet. Åkte till Frankrike och träffade hennes familj som tvingade oss båda att stanna i garderoben. Jag var hennes "svenska kompis".

2006
Dåligt år. Hade börjat på kontoret där jag är nu, och jobbade mycket övertid. Hade ett kort, intensivt och något destruktivt förhållande som jag till slut fick dra mig ur. Känns som om det regnade mycket den sommaren, men jag vet inte.

2007
Var tillsammans med Mössan. När det tog slut njöt jag i fulla drag av att vara singel, av att bo mitt på Möllan, av att kunna komma och gå som jag ville på jobbet, av att gå ut och supa min dyngrak, av att förlora mig själv i målandet. Lyssnade på samtliga sommarpratare.

2008
Var tillsammans med M, delade lägenhet med Amasonen. Var intensivt nykär och började släppa på hjärngreppet om min lesbiska identitet. Gled runt. Badade mycket. Åkte till Island och kände lite som att den ön var mitt ursprung.

2009
Sambo med M, harmonisk och tillbakalutad. Inplanerad resa till Björkliden där grottklättring ska bedrivas. Tänker måla mycket, jobba lagom, och förhoppningsvis åka en sväng till Frankrike. Inser själv att jag börjar bli förbannat städad.

Ja herregud. Det här med tillbakablickar. Jag rekommenderar det varmt, det finns nåt tillfredsställande med att spalta upp ens privata historia så här. Gott så.

The chart

Igår när jag och M satt ute på balkongen och åt lunch i solen så började M berätta en släkthistoria. Den var rörig och dyster och hade många turer hit och dit, men resulterade i att han berättade att han hade kusiner som kom från ungefär samma ände av landet som jag själv. Det vill säga långt från M:s barndromstrakter. Han nämnde dem vid namn, och jag brast ut i ett gapflabb. En av M:s kusiner visade sig vara min allra första pojkvän! Vi snackar mellanstadiet, tror vi kanske var ihop en vecka. Han vägrade dansa med mig på skoldiscot i matsalen så då gjorde jag slut med honom genom att lägga en lapp i hans bänk. Mycket obekväm situation eftersom vi satt bredvid varandra och jag således var en decimeter bort när han hittade lappen. Jag minns inte så mycket av honom förutom att han var kort och blek och inte nån av de coola killarna. Han var snäll. M hävdar bestämt att han hade nån bokstavskombination, men jag minns honom som en rätt vanlig grabb. Kanske något av en hackkyckling ibland. I vilket fall som helst så känns det hela sjukt ironiskt och historien kommer läggas i den gigantiska högen av historier som vi kallar "Sverige Är Ett Litet Land".

fredag 12 juni 2009

Asha Ali

Asha Ali släpper nytt album, äntligen! Jag vet inte vad det är egentligen, som fått mig att fastna för henne. Hennes musik är egentligen lite för tillrättalagd för min smak, lite för snäll. Det är nog hennes röst och hennes texter. Fruktansvärt vacker är hon också. 

När hon släppte sitt förra album var jag mitt emellan två väldigt förvirrande men vackra förhållanden, och jag var på en av hennes konserter med den person jag då gick och suktade efter och jag minns hur hon stod bredvid mig och la en arm om min midja som om det var den mest naturliga sak i världen fastän vi båda höll andan och kände pulsen i öronen. Eller ja, så kändes det för mig. Knepigt det där med efterkonstruktioner. Asha Alis texter drabbade mig, kanske just för att jag hörde dem just då, i den situationen.

One day you'll be a drop in the ocean
but right now you're a storm
that leaves nothing behind
but me left alone


torsdag 11 juni 2009

Tunnelseende tillsammans

Min mor har varit på besök. Hon lider av en kronisk sjukdom vilket gör tillvaron något begränsad, men vi lyckades ändå shoppa en ny garderob åt henne på Indiska och prata varandra sönder och samman. Eller ja, det var nog mest hon som pratade sönder mig. Det är som det ska vara. Lagom till att hon åkte så kom M hem från Kalix och sen dess har vi varit som plåster på varandra. Jag visste inte att jag hade saknat honom förrän han stod där i hallen, bubblandes av prat och skratt trots sin trötthet. Igår kväll delade vi tystnaden, han framför sina foton och jag framför mitt staffli, med varsin ljudbok i öronen. När vi hade pysslat med vårt eget så länge att vi hade tappat talförmågan så fixade M nattmackor till oss, och vi åt dem i tystnad, han framför datorn och jag framför mitt staffli. Sen fortsatte vi några timmar till. Det är en ynnest att få leva tillsammans med någon som kan uppslukas så totalt att man glömmer tid och rum, precis som jag själv. Med den här utställningen har målandet fått en rejäl nytändning och jag är nu mitt uppe i att byta riktning på hela mitt målande. Det är sjukt spännande, och det enda jag kan tänka på, det enda jag vill göra. Folk kommer och går i lägenheten som vanligt, så jag har fått komma på ett system där jag kan vara social och måla samtidigt. Det innehåller en del kaffe, en del kakor, och en total avsaknad av ögonkontakt.

onsdag 10 juni 2009

Olyckskorpen

Jag måste sluta rösta. Röstar jag på ett parti så är det samma sak som att ge det dödsstöten. Oavsett vilket parti jag röstar på så blir det alltid ett rekordlågt resultat, JUST DET ÅRET. Eller det går i alla fall aldrig så bra som man skulle vilja. Så jag måste sluta rösta. Antingen det, eller så börjar jag rösta på Folkpartiet.

måndag 8 juni 2009

Doftminnen

Min hjärna är en snigel. En slö, slemmig skogssnigel som ligger ihoprullad innanför skallbenet. Min kropp rör sig i normal hastighet, men min hjärna låtsas inte ens engagera sig, den bara vänder ryggen till och somnar om. Det är något med den här dagen. Som om jag är luddig i kanterna, som om jag ligger strax under ytan, som om jag inte riktigt är på plats. Och jag har på mig en parfym som jag inte har använt på länge, så mitt slöa sinne bombarderas av minnen av tidigare lesbiskt leverne, av en tid då jag skramlade runt mellan olika famnar och kände mig lite mer tonåring och lite mindre som en välordnad akademiker. Alkohol, drag kings och vilda cykelturer i sommarnatten. Nattligt sällskap av boxershorts och prickiga bh:ar. Kedjerökandes ut genom fönstret. Då och då kommer jag upp till ytan igen och inser att jag sitter på jobbet. Låtsasjobbar en stund och glider sen in i dimman igen.

Får ett mejl som för en stund skjuter mig ut ur dimman som en kanon, någon vill köpa en av tavlorna från utställningen. Den här responsen hade jag aldrig väntat mig! Jag hade hoppats att folk skulle gilla grejerna, och det har de gjort, men att några faktiskt skulle vilja köpa något... Det är över all förväntan. Det roliga är att de inte alls köper de tavlor som jag hade trott skulle kunna vara av intresse, de som folk i min omgivning har fastnat för. Den som det gäller nu är bara en enkel skiss, som jag mest slängde med för skojs skull. Känner mig mer säker i prissättningen nu, vet vad jag vill ha för den. Sjunker åter ned under ytan och minns ett födelsemärke på ett höftben som om det var igår.

lördag 6 juni 2009

Glömde ta ur löständerna

Well, it's official. Jag har åldrats i förtid. Nu är jag en skröplig gammal kärring. Igår gjorde jag följande: Jobbade fyra timmar. Åkte hem. Fixade ärenden (försökte bl a rösta, men de jävlarna hade inga valsedlar från FI??). Åt middag, snackade skit och såg film med Tatueraren och Pipmakaren och deras fina hund. Vid tolv var jag så trött att jag tittade i kors. De gick hem, och jag stupade i säng. Bokstavligen talat. Jag vaknade i morse till en lägenhet med alla lampor tända och jag själv låg med kläderna på ovanpå täcket. Jag hade i alla fall lyckats få av mig linserna, för jag vaknade med glasögonen på, intryckta i ena tinningen. Det här hade varit fullt acceptabelt om jag hade varit packad. Men det enda jag hade druckit var en punköl och en kopp te. Jag är oroad. 
- Och besviken på att ingen, vare sig här på bloggen eller i verkligheten, vill diskutera prostatamassage med mig. Vanligtvis diskuterar jag alltid sex med Amasonen, men även om hon också slampade runt med män en gång i tiden så tror jag att det här är utanför hennes område. Måste uppsöka några bögar. Återkommer med rapport, vare sig ni vill läsa om det eller inte.

Edit: Har pratat med en bög. Han hade aldrig hört talats om prostatamassage och sa till mig att googla det. Tillbaka till ruta ett.

onsdag 3 juni 2009

Prostatan

Alltså, det här med att ha sex med män öppnar ju upp för helt nya möjligheter. Medan jag åt min middag (kronärtskocka, mums) så surfade jag, tack vare Fabulous, in på denna eminenta blogg: http://therighttosatisfaction.blogspot.com/. Där kan man läsa väldigt intressanta inlägg om prostatamassage! Det lät hur kul som helst och jag var tvungen att direkt kasta mig på telefonen till M (som är i Kalix igen, bless him) och fråga om han hade fått prostatan masserad någon gång. Det hade han inte, men han hade hört nåt om att det skulle vara nyttigt att mjölka sin prostata. Fast det var visst inget sexuellt. I tron om att jag var flata så har jag aldrig tänkt på prostatan. Jag visste inte ens att det var en körtel, tills för en stund sen då M informerade mig. Hmm. Är det nån där ute som har testat detta? Jag är mycket nyfiken! Ska genast läsa vidare om detta.

Läsandet vs lyssnandet

Jag är en läsande människa. Har alltid varit. Fäster ingen vikt vid själva böckerna i sig, är inte en sån som samlar, eller en sån som bara vill ha inbundna böcker, eller en sån som är försiktig med mina böcker. Jag börjar alltid en ny bok med att knäcka ryggen på den, så den är lätt att hålla och därmed lätt att läsa. Jag konsumerar. Jag påstår mig vara en läsare utan pretentioner, en läsare som inte tänker hög vs låg litteratur. All litteratur är underhållning i någon form. Underhåller det mig inte så läser jag det inte, vare sig det är Dickens eller Marian Keyes. Men om sanningen ska fram så fnyser jag åt chick lit, jag höjer ett elitistiskt ögonbryn åt hela deckartrenden och Big Brother-Einars självbiografi skulle jag inte ta i med tång. Jo, jag är en snobb. Men till mitt försvar är jag ingen finsmakare. Innehåller böcker de element jag gillar (ex vampyrer, homosex, magi, sinnesjukdom) kan de vara riktigt dåligt skrivna. Fantasygenren kommer alltid högst upp på min lista, det är som lösgodis för mig. Pure pleasure. Underhållning i dess renaste form. Ju tjockare böcker desto bättre, ju längre serier desto bättre. Jag vill frossa.

Det som är skumt är att jag aldrig har testat ljudböcker. Ren slump, det har bara aldrig hänt. Men så satt jag och M och pratade om Stephen Fry härom veckan. Eller snarare, JAG pratade om Stephen Fry, förde någon slags överexalterad monolog om hur genialisk jag tycker han är. M nappade, och vips hade han laddat hem tre av hans romaner, inlästa av Stephen Fry själv. Däribland The Liar, den första av honom som jag läste, och som jag avgudade som bara en sextonåring kan avguda. Nu lyssnar jag på den och den är så klart fortfarande underbar. Brittiska överklassbögar, yum. Och att sen höra honom läsa sina egna ord, sina egna dialoger, på det sätt han tänkt sig... Fanimej underbart. Varför har jag inte testat detta innan? Jag tillbringar hela dagarna framför en dator med Ipoden intryckt i öronen, varför har jag inte tänkt på det? Det är ju genialiskt!

Gud jag känner mig så exalterad inombords, tror jag måste gå hem och hetsäta lite glass.

måndag 1 juni 2009

En naken kullerbytta? Genast fröken!

Hur kommer det sig att när jag sitter i något väntrum och väntar, så blir resultatet alltid att jag klär av mig naken inför en främling och gör fjantiga och en aningens förnedrande rörelser? Varför utsätter jag mig för detta? Det intressanta är att nu har jag gjort det så många gånger att jag har förlorat all självbevarelsedrift och nästan börjar klä av mig så fort jag kommer in i rummet, liksom per automatik. Idag var inget undantag, när jag gick för att träffa min nya sjukgymnast. Hon var väldigt kort. Jag kände mig som en jätte. En naken otymplig jätte. Hon var väldigt påklädd. Hon gav mig en komplimang för mina benmuskler och en sekund senare höll jag på att sparka henne i ansiktet. Jag blev väl generad, kan en tänka. Men vi ska ses igen om en vecka. Tills dess ska jag träna balans och cirkulation. Herregud, jag köper allt flummigt humbug som människor med namnskyltar kastar i min väg. Varje dag kommer jag ett steg närmare TV-shop.

Idag sålde jag tavlan från utställningen till världens finaste köpare. När hon fick tavlan i handen så såg hon så nöjd ut att det lös om henne, och jag blev så smickrad att jag kanske lös lite jag med. Jag förklarade historien bakom den och hon såg om möjligt ännu mer nöjd ut, och sen tvingade jag mig att gå därifrån för annars hade jag nog kramat om henne lite och det hade varit oproffsigt.