Jag sitter i ett burspråk i huset och jobbar, och med jämna mellanrum blixtrar det till i ögonvrån. Det är turister nere på gatan som fotograferar husen på min gata, och jag undrar hur många digitala fotoalbum jag kommer dyka upp i. Som en slags blek ande innanför glasrutan. Om jag hade något meddelande till omvärlden hade jag kunnat tejpa upp det på fönstret och så hade det spridits till minst femtio hem om dagen, varje dag. Men vad skulle det meddelandet vara? "Allt är inte bajs som glimmar?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar