Min mobil har varit suicidal i så många månader nu att det var en barmhärtig gärning att skaffa en ny och låta den andra gå hädan. Jag kommer aldrig sätta på den igen, för den skulle skämmas ögonen ur sig om den såg vad jag har ersatt den med. En supermordern, supercool och superanvändarvänlig HTC Tattoo. Den är snygg, den är praktisk, den är min. Jag är inte alls lika mycket prylnörd som jag en gång var och mobiler har egentligen aldrig intresserat mig, men det här är ju knappt en mobil, det är ju mer som en handdator. Vad jag nu ska med det till. Rolig är den i alla fall, och alldeles len att hålla i.
På tal om döden, så är det ju påsk. Vi ska fira det med två dagar av spartanskt leverne i stugan, följt av två dagar av... fan vet vad. M har bokat någon slags överraskningsresa till oss, och jag är en fullständig sucker för överraskningar, älskar dem, vill ropa indiantjut och göra trumvirvel på magen vid tanke på dem. Jag inser att det är lite det som är tanken, M:s outtalade sätt att få upp mitt humör. Det funkar. Jag har försökt lirka ledtrådar ur honom, men det enda jag vet är att jag ska packa finkläder, badkläder och pass. Gaaaah. Håller på att förgås lite granna av nyfikenhet. Återigen -> döden. Dagens tema, dagens ord, dagens estetik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar