onsdag 29 augusti 2007

Spandex kuvar det undermedvetna

Jag tog bort det senaste inlägget för det var så sanslöst tråkigt. Lite självkritik måste man ju ha, och vad jag har fått höra så har jag i alla fall en liten, om än en väldigt liten, skara läsare. Då får man inte bete sig hur som helst. I det inlägget som jag tog bort skrev jag om Mardrömsnätterna, som är på väg att bli ett eget begrepp i sig, för i en veckas tid har jag haft en jävla massa mardrömmar. Vaknar kallsvettig och sliten, och dagarna flyter ihop i ett grått virrvarr av förvirring och trötthet. Det krävs inte någon hobbypsykolog à la Dr Phil för att förstå att det beror på den underliggande stressen över Allt Som Är, det vill säga alla stora förändringar som måste hanteras de kommande månaderna och vissa andra, tidigare nämnda faktorer. I vaket tillstånd säger jag att det är skitspännande att nästan allting i min vardag kommer vara utbytt om två månader, i sovande tillstånd säger jag tydligen DET HÄR ÄR JORDENS UNDERGÅNG.

I alla fall. Det finns bot. Och det är löpningen. Kilometer efter kilometer, i frisk och höstig kvällsluft, makes Constantin a happy camper. Inte nog med att det går väldigt bra allt det där, det är dessutom HÖSTLUFT på gång! Jag är en höstjunkie, det bara är så. Jag drabbas inte av vårkänslor, jag drabbas av höstkänslor. På hösten är jag som piggast och som gladast, då är det alltid nya spännande projekt på gång, en nystart. För min del börjar varje nytt år den förste september. Nu ska bara mitt undermedvetna fatta att hösten är på ingång, så ska jag nog kanske få sova ordentligt också.

Men hjälp. Förra inlägget var trist, det här inlägget är präktigt. Vad fan ska man göra? Det finns ju för tillfället vissa nödvändiga restriktioner på mitt skrivande om kärlekslivet, och då kvarstår tydligen bara... en stressad och präktig brutta med sömnproblem.

4 kommentarer:

ajja sa...

men vet du vad? vi är inte här för att dömma dig, utan för att läsa dte du skriver oavsett. Annars kan man ju sluta läsa. Jag kände ingen mig i förra inlägget då jag har haft just det sovtraumat i ung 3 veckkor nu från och till. Nu ska jag iof prova att powerwalka i höstluften och se om det rensar tankarna!

varför restriktioner om kärlekslivet??? *nyfiken*

p.s när man försöker väcka sig själv genom att sätta sig upp och ruska för att bli av med drömmen men drömmen ändå har ett fast grepp och när man glider ner så fortsätter den sonika helt själv. DÅ drömmer drömmen dig och inte tvärtom!

Rim sa...

Men jaaa! Jag är helt med dig!!! Hösten är helt klart förändingarnas tid. Jag känner mig alltid som starkast på hösten. Och som körsbäret på tårtan så är det dessutom Halloween snart!

Anonym sa...

ajja: restriktionerna behövs när man inser att malmös flatkrets egentligen inte är mycket större än linköpings, och då vet vi nog båda vilken storlek det handlar om. *s* (kan det förresten vara linköping som är orsaken till sömnproblemen?)

rim: Halloween! Hur hade jag kunnat glömma!? Underbart, man blir varm i själen. :)

ajja sa...

mina sömnproblem bror på att jag inte jobbar just nu och när jag inte jobbar får jag enorm ångest! Och ja, flatkrtsen är tyvärr liten och jag skulle heller aldrig drömma om att skriva på nått annat sett än så som jag gör nu.