Dagen efter = tom i pallet

Dagens tillstånd: Bakis och förvirrad. Ligger i soffan och tittar på Constantine. Keanu Reeves kan vara världens sämsta skådis som har slagit igenom, men filmen är helt klart bättre än jag hade trott. Å andra sidan gillar jag nästan alltid filmer som inkluderar folk med vingar.

Jag är för bakis för snygga omskrivningar: Igår var jag väldigt full. Det inleddes med några oskyldiga drinkar, sen fick jag reda på att jag har kommit in på programmet jag stod som reserv på, och festen liksom urartade av ren eufori. Jag cyklade in i en vägg, jag slog ut vinglas och ölglas och ciderglas och alla andra typer av glas, jag dansade tango med en katt och jag tafsade på Amasonen så fort hennes dejt/flickvän/älskarinna lämnade rummet. Väldigt moget. Amasonen tafsade visserligen tillbaka. Man skulle kunna säga att jag var något av ett dregg, ett gapskrattande vinglande sjungande dregg. Jag väljer att inte analysera vad vi höll på med, av den enkla anledningen att jag är så otroligt less på drama. Både den sorten som jag själv är inblandad i, och den sorten som jag hela tiden får höra allt om. Jag skulle vilja säga "nu får det vara nog", men jag har en känsla av att det håller på att sätta igång igen, min lugna tysta period är över. Precis som den där Björklåten... and then comes another big riot...

Jag har fått mail från Hera, den fräkniga danskan. Ett roligt, intelligent, självsäkert, vänligt och inbjudande mail. Jag gillar den här tjejen, hon har integritet. Hon skickade även med en bild, där allt man ser är hennes jeansklädda ben, lite av en arm, och lite av hennes vackra röda hår. Och en basketboll. Jag gillar't.