Sigge håller på att bli unghund. Börjar bli stor och tung. Han är just nu ett under av följsamhet och gos. Anpassar sig till alla nya situationer som om han inte hade gjort annat. Fin mot andra hundar, charmar alla människor han möter. Och jag känner att NU, när han lagom håller på att lämna valpstadiet, så förstår jag vad folk säger när de säger "njut av valptiden, den är så kort". När vi går tillsammans från hunddagiset och han går lugnt vid min sida och kisar i motvinden, då är han så fin att jag nästan blir tårögd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar