Har viss självbevarelsedrift

Sen gjorde jag nåt busigt. Sånt man får dåligt samvete av. Sånt som gör att man gömmer sig i lägenheten så ingen ska se att man är uppe och går och att man inte alls är särskilt sjuk. Alla jag frågar säger att man får göra sånt. Jag hade ingen annan lösning. Jag köpte tid, och av alla jag känner är jag en av dem som är värd mest att fuska till sig tid just nu. Jag spenderar den ju dessutom så väl.

För första gången så har jag saknat mitt djur. Innan har det bara varit en lättnad, men den här gången så ångrade jag nästan att jag inte tog med honom. Saknade hans närvaro, hans päls under mina händer, hans tyngd i mitt knä, hans torra nos mot mitt ben. När de lämnade av honom och han kom inspringande i lägenheten som en liten rund bajs, så blev jag så lycklig att jag ville gråta en liten skvätt.