Det är inte riktigt rättvist av naturen att låta en människa vara bakis i två dagar. EN (1) kväll betalas med EN (1) dag, så var dealen. Och ändå sitter jag här på jobbet med svullna ögon och ömmande hud. Vill lägga ner ansiktet på tangentbordet och sova bort resten av dagen. Mitt Yogi-te är slut också så jag måste dricka kontorets gröna te som smakar beskt hö. Ja ni hör ju hur fruktansvärt synd det är om mig.
Jag har dessutom för lite att göra på jobbet. Man kan inte låtsasjobba hur länge som helst. Jag planerar vår personalresa som ska ske i oktober. Vi ska till Mallorca och vandra och klättra i grottor. Det är jävligt gött att vara den som planerar resan för då får man göra allt på sitt eget sätt. Mallis luktar charter tycker jag, men researrangören Perra försäkrar mig om att stället är väldigt annorlunda off season. Perra älskar Mallis, och det förklarar han via telefon på en riktigt utpräglad stockholmska. Jag tror Perra är homosexuell, så jag känner gemenskap med honom och tar honom därför på hans ord.
Ouf, har lite bakisångest över lördagen. Jag pladdrar för mycket när jag är full. Normalt sett är jag inte särskilt babblig, men när jag är full går min käft in i någon slags overdrive, och jag blir alldeles för ärlig och en aningens överdriven. Och min redan låga moral flyger ut genom fönstret. Tror jag ska ta en bunt papper och hasa runt i byggnaden en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar