Denna musiknördighet tar sig rent konkreta uttryck. Uttryck vi alla känner till, vi har alla utsatts för dem, och många av oss utsätter våra medmänniskor för dem med jämna mellanrum. De stavas blandskivor. Förr i tiden var det ju blandband, och hur charmigt det än var så är ju trots allt cd-skivor bra mycket mer praktiskt. För hur ofta får man en blandskiva av någon och gillar samtliga låtar? Nej just det. Då är det fint att bara kunna trycka på forward.
Nu är det så att jag hemskt gärna vill hjärntvätta Mössan med min musik. Jag har börjat lite försiktigt, har på lite olika artister i bakgrunden när hon kommer på besök och testar hennes reaktion. Mössan kan ingenting om musik. Ingenting. Inte ny musik, inte gammal musik. Musiknörd som jag är så har jag svårt att acceptera detta, och ser det som min uppgift att råda bot på hennes minimala skivsamling (som består av en liten hög brända skivor som hennes ex har gett till henne... förutom den med Strula Med Siri som Lotta Bromés fru gav henne en gång som plåster på såren). Problemet med någon som inte vet någonting om musik är att hon heller inte vet vad hon gillar. Så jag improviserar. Följande har fått positivt resultat:
- Seeger Sessions med Bruce Springsteen
- Bright Eyes (I'm Wide Awake It's Morning, den är snäll och bra)
- Regina Spektor
- Ron Sexsmith
Följande har fått negativt resultat:
- Cocorosie
- Antony & The Johnsons (men jag ger inte upp hoppet)
- CSS
- Sanseverino
Utifrån detta försöker jag sätta ihop ett gäng blandskivor till henne. Det är inte helt lätt. Själv har jag totalt snöat in på Säkert, jag som nästan aldrig fastnar för musik på svenska, men jag vet inte om igenkänningsfaktorn skulle vara lika hög hos Mössan. Jag får helt enkelt chansa.
Egentligen vet jag ju inte alls om Mössan är intresserad av att få ny musik. Men sen när är hjärntvätt frivilligt?
3 kommentarer:
jag hade blivit besviken om någon inte gillade när jag spelade CSS, eller cocorosie för den delen. jag brukar ta åt mig personligen och det känns i hjärtat om någon ba "vad är det häär, guu va dååligt!?"
om hon inte uppskattar säkert! kan du ju alltid prova hello saferide, det är ju så öronvänligt det kan bli. lycka till :D
Ja eller hur!? Ens musik blir som ens små bebisar. Men det blir ju så fruktansvärt många bebisar att man måste acceptera att en del kommer tycka att några av dem är fula.
Det jobbiga med att introducera henne till Hello Saferide är att om hon gillar det så måste jag lyssna på det också. Och Hello Saferide är bra, men lite VÄL öronvänligt. (förolämpar jag din bebis nu?)
Säkert har fan nåt speciellt, håller med. Fick tvångslåtabli att lyssna på den för att inte tjata ut den för tidigt. Nu är den i tjatriskzonen tyvärr. Nya tjatriskskivorna är Concretes nya och The Pipettes senaste.
Skicka en kommentar