I skogen finns det smådjur

Om det bara kunde vara höst lite längre, lite oftare. Då hade jag lagt ner allt det här, tagit mitt pick och pack, och bosatt mig ute i stugan. Som i helgen. Där är det nu som att någon har kräkts ut färger, förutom på morgonen då en morgondimma lägger sig som ett täcke över den alldeles spegelblanka sjön och dämpar alla synintryck. Det enda som hörs är droppandet av daggen från träden och en och annan fågel. Vi tar med oss några kompisar dit ut. Vi eldar i kakelugnen och det immar på fönstren. Vi ror över till andra sidan sjön och plockar korgarna fulla med svamp. Hundarna får utlopp för allt det som gör dem till hundar och är överlyckliga. Det mörknar fort, vi tänder stearinljus och läser gamla serietidningar. Hundarna somnar snabbt i soffan och under bordet, intrasslade bland våra ben. Vi glömmer bort att vi alla har för mycket att göra, och så sitter vi bara där, fyllda med ro. Någon gäspar förnöjt. Brasan sprakar. Annars är det helt tyst.