För ett år sen öppnade Tatueraren egen studio. Hon behövde nåt på väggarna och jag hade precis målat några pannåer som jag inte visste vad jag skulle göra med. Lösningen blev att jag bar dit dem, och de skulle gå att köpa av henne. Men sen är det ju som det är när man startar upp en verksamhet, vissa saker blir liggande, och de där pannåerna kom aldrig upp utan har stått staplade, lutade mot en vägg. Jag glömde bort dem. Därför blev jag jävligt förvånad när jag igår fick följande sms:
"Hej gullet! Har du lust att sälja tavlan med en manet (el vad det nu är...)? Har en kund som VERKLIGEN vill ha den! :D"
Sjukt kul!
Men... varför just DEN? De gånger jag har sålt någonting så har det i princip aldrig varit nån av mina egna favoriter. Det är helt omöjligt att förutsäga vilka andra människor kommer gilla, det är aldrig de man tror. Just den här hade jag nästan glömt bort hur den såg ut, jag gjorde den snabbt och blev inte särskilt nöjd. Jag tror att jag tyckte att den blev för gullig. Men nu är det alltså någon nytatuerad snubbe som "VERKLIGEN" vill ha den. Jag är smickrad och förbryllad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar