måndag 30 juni 2008

En vecka i Ingenmansland

Tillbaka i civilisationen. För att vara uppvuxen ute i bushen är jag verkligen en stadsmänniska. Veckan ute på landet var härlig, utedasset blev fint som snus, jag har träffat de flesta i M:s bekantskapskrets och gillat alla och verkligen bondat med ett flertal. Flytbryggan blev väldigt proffsig och en kväll satt vi ett gäng på den ute i sjön i kvällssolen och drack öl och käkade grillat och VAR Pripps Blå. Förutom att det aldrig är med några mygg eller knott i reklamen. Över huvud taget var det väldigt mycket mygg och knott, ibland så mycket att man blev paranoid och var tvungen att stänga in sig i stugan, indränkt i myggmedel. Jag har jobbat stenhårt på min grodfobi, och nu kan jag faktiskt stå några meter från en groda och titta på den utan att känna pulsen dunka i öronen. Jag inser ju själv att det är en otroligt fjantig fobi, det gäller bara att överföra den vetskapen till kroppen. Jag var till och med inne i en svampig del av skogen en lång stund och avverkade träd, utan att hyperventilera när det började kravla i mossen.

Det lästes helt enorma mängder X-Men som M hittade åt mig på ett antikvariat. Han vet allt hur man tillfredställer en kvinna. Det badades dagligen, även när det var blåsigt och regnigt. Jag fick en tagg rakt in i handen som M klämde ut medan blodet pumpade och varet flödade (jo, precis så var det, det är dagens sanning). Det verkar ha blivit infekterat så nu ser det ut som om jag har haft en sugkopp på handen. Görläckert. Vi bildade en liten grupp som ska verka för användandet av ordet "pumpalens". Jag själv tänker anamma det som en förstärkning, till exempel "Nu ska jag minsann gå och ta mig en sup, pumpalens!". Men man väljer självklart själv ett passande användningsområde, då pumpalens är ett så kallat universellt begrepp.

Ramlade in i lägenheten igår kväll, och kände en sån enorm lycka över att vara hemma. Jag har aldrig älskat en lägenhet så mycket som jag älskar den här, särskilt just nu eftersom den både har elektricitet och rinnande vatten, och dessutom är relativt ren och helt insektsfri. Tvättade av mig för första gången på en vecka och kände mig återigen mänsklig. Passade på att låna lite av Amasonens svindyra ansiktsguckor och tittade sen på Smala Sussie. Kände att jag var i fas.

2 kommentarer:

Dummie sa...

Vi har saknat dig här ute i den digitala civilisationen!
Gött att du är tillbaka!

Constantin: sa...

Tack! Vad fint sagt! :)