måndag 17 mars 2008

Dessa spöken

När jag skulle dra till jobbet idag övervägde jag solglasögon. Nu är det snöstorm. Putain de merde fait chier. Så jag jobbvägrar och facebookar istället. Får en mindre hjärtattack när jag ser ett meddelande ploppa upp från ett gammalt spöke.
Min första tanke: "Åh nej hon har hittat mig."
Min andra tanke: "Fast det kan ju kanske vara kul att se vad hon gör nu. Det var ju evigheter sen."
Det här spöket var den första tjejen jag förälskade mig i. Jag var kär i henne på ett sånt där luddigt, förvirrat och hoppfullt sätt som man har när man inte har en aning om vad man kan vänta sig, men hoppas på att det är något bra. Det var mycket obesvarat, och jag blev också rätt besviken på henne när hon visade sig vara så där hopplöst heteronormativ. Jag hade på något sätt hoppats att hon skulle vara mer än nån brud som levde livet tills hon hittade en kille, för att sedan krypa in i en förutsägbar och händelselös tvåsamhet. Att hon skulle vara för cool och självständig för att vilja bli buren och ompysslad av nån tråkig hockeykille. Jag hade fel, och det tog väl på något sätt död på min förälskelse. Dock inte min attraktion eftersom tjejen var urtypen för min typ (om man nu kan säga att jag har en typ), en slank rockbrud med rufsigt långt blekt hår och en mun lika stor som Julia Roberts. Så jag tittar på hennes bilder på facebook. Hon är lika slank och har samma mun och är snygg på alla sätt och vis, men numera på ett prydligt och ofarligt sätt, med välkammat brunt hår och färgglada små toppar. Jag andas ut en lättnadens suck och svarar på hennes meddelande.

5 kommentarer:

Cecilia sa...

en fråga. vet Den Manliga Kollegan att du är 99% flata?

ajja sa...

Ni kanske kan gå och fika och prata om era pojkvänner sen ;)

Constantin: sa...

cecilia: Jag vet faktiskt inte. Han har nog sina aningar, men det har inte kommit upp!

ajja: Sluta bloggmobba mig människa!

ajja sa...

Men pluttan. Inte mobbas jag inte! Du lägger ju upp dom så fint att man inte kan låta bli. Ja undrar om det är underpsykologiskt att du bryr dig om att hon är hetro och har pojkvän och inte är spännande längre? Att du är lite rädd för att ses på samma sätt.

Ja säger det igen. Jag hejjar ju på din lycka, men jag måste ju få gnabbas lite med dig? :)

HUR GICK DET NU DÅÅÅÅÅ??

Constantin: sa...

Det är lugnt, gnabba på du. Morrhoppa. När du gör såna klockrena analyser kan man ju inte göra annat än lyfta hatten och bocka. :)