Ena stunden stod jag med bögen mitt bland alla flyttkartonger och åt kinamat och tjatade om spotlights och ridpiskor och andra husliga ting, och i nästa stund satt jag på en förfest och tittade på när en liten butch dansade till Lilli & Sussie. Det var vackört, jag var drunken, hon var drunken, och alla hade likadana frisyrer så jag sa fel namn hela tiden. Men snygga var de, och glad var jag, och så helt plötsligt var vi på Chokladfabriken och jag blev återigen attackerad av exet till exet som verkar pendla mellan att gilla mig och hata mig. Jag förstår inte riktigt vad hon vill mig, så jag har valt denna strategi: Vara snäll. Så jag är snäll, och ler förvirrat när hon kör sina krumbukter. Jag hänger ändå inte med.
I alla fall. Det var roligt med en så stor fest. Det var mindre roligt med den kassa musiken (och då pratar jag inte bara om Lilli & Sussie). Det var mindre roligt att behöva slåss för att få hänga in jackan. Det var dock mer roligt att se mitt gamla superfemmiga span igen, åh om hon bara visste hur mycket jag har handlat hos henne bara för att få titta in i de där glittriga ögonen. Extrem och bländande vacker som vanligt. Det var också roligt att några nya span introducerades, det känns som om det var länge sen nu, och för en gångs skull flirtade flatorna vilt! Det var skoj. Men i slutändan var det jag och falafelen som gick hem tillsammans, gnolandes "bara du och jag, en sista gång, håller om varann och dansar tillsammans, wööööööööh..."
Dagen därpå vaknade jag utan att vilja kräkas, vilket kändes nytt, spännande och fräscht. Skuttade ut i höstsolen med Amasonen och hamnade på Café Banjo och Del LaGrace Volcanos vernissage. Den människan har en sån speciell utstrålning att man inte kan bli annat än väl till mods, och hen är verkligen en tillgång för HBT-världen. Eller ja, för världen över huvud taget så klart. Jag skulle vilja måla av henom nån gång. Efter vernissaget gick jag hem och rastade världens gladaste hund, och vi skrämde nästan livet ur en ful pit bull med ett så fånigt och opassande namn som Lady, vilket gjorde oss på så bra humör att vi studsade hela vägen hem. (yes, jag sitter djurvakt IGEN, jag borde börja ta betalt)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar