onsdag 3 juni 2009

Läsandet vs lyssnandet

Jag är en läsande människa. Har alltid varit. Fäster ingen vikt vid själva böckerna i sig, är inte en sån som samlar, eller en sån som bara vill ha inbundna böcker, eller en sån som är försiktig med mina böcker. Jag börjar alltid en ny bok med att knäcka ryggen på den, så den är lätt att hålla och därmed lätt att läsa. Jag konsumerar. Jag påstår mig vara en läsare utan pretentioner, en läsare som inte tänker hög vs låg litteratur. All litteratur är underhållning i någon form. Underhåller det mig inte så läser jag det inte, vare sig det är Dickens eller Marian Keyes. Men om sanningen ska fram så fnyser jag åt chick lit, jag höjer ett elitistiskt ögonbryn åt hela deckartrenden och Big Brother-Einars självbiografi skulle jag inte ta i med tång. Jo, jag är en snobb. Men till mitt försvar är jag ingen finsmakare. Innehåller böcker de element jag gillar (ex vampyrer, homosex, magi, sinnesjukdom) kan de vara riktigt dåligt skrivna. Fantasygenren kommer alltid högst upp på min lista, det är som lösgodis för mig. Pure pleasure. Underhållning i dess renaste form. Ju tjockare böcker desto bättre, ju längre serier desto bättre. Jag vill frossa.

Det som är skumt är att jag aldrig har testat ljudböcker. Ren slump, det har bara aldrig hänt. Men så satt jag och M och pratade om Stephen Fry härom veckan. Eller snarare, JAG pratade om Stephen Fry, förde någon slags överexalterad monolog om hur genialisk jag tycker han är. M nappade, och vips hade han laddat hem tre av hans romaner, inlästa av Stephen Fry själv. Däribland The Liar, den första av honom som jag läste, och som jag avgudade som bara en sextonåring kan avguda. Nu lyssnar jag på den och den är så klart fortfarande underbar. Brittiska överklassbögar, yum. Och att sen höra honom läsa sina egna ord, sina egna dialoger, på det sätt han tänkt sig... Fanimej underbart. Varför har jag inte testat detta innan? Jag tillbringar hela dagarna framför en dator med Ipoden intryckt i öronen, varför har jag inte tänkt på det? Det är ju genialiskt!

Gud jag känner mig så exalterad inombords, tror jag måste gå hem och hetsäta lite glass.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, schysst. Jag har lyssnat på alla Twilightböcker precis och har undrat vad jag kan lyssna på härnäst. The Liar står högst på listan. Ljudböcker is the shit, när de är lästa bra och gärna på engelska.

Constantin: sa...

Ja herregud, jag håller på att utveckla ett beroende. Nåt tips om bra böcker med bra uppläsare?