Ny adress

Vi har flyttat. Det gick inte smärtfritt, men det gick. Nu är jag ledbruten. Vi bor i en djungel av möbler, flyttkartonger och växter, och med min aggressionsnivå de senaste dygnen så är det fan jag som är Tarzan och M som är Jane. Och trots att jag nu jobbar på att återgå till mitt vanliga snälla och lugna jag, så är det fan gött att få vara riktigt förbannad. Den adrenalinkicken kan hålla igång en i timmar.

Lägenheten blir så jävla fin. Vi hinner bara inte njuta så mycket av den än, jag är mitt uppe i tentaplugg och M har jobb upp till öronen. Det känns som flera veckor sen vi hade sex senast, vi är mest trötta och stressade. Målare kommer inklampandes klockan sju på morgonen (fråga mig inte hur de tar sig fram till de ytor som ska målas, men jag har sett efter och de står inte och målar i tomma intet, så det måste väl betyda att de har lyckats), så jag är förpassad till köket. Mmmm, köket. Vårt fina gröna femtiotalskök. Häftigast i köket är kökslampan, en 70-talskreation i orange glas med svarta detaljer som M hittade på loppis. Den är så snygg att man vill dryhumpa den lite.

Har inte kunnat sätta pris på tavlan. Det är knepigt det där, man vill sätta ett respektingivande pris som får köparen att värdesätta tavlan, men det måste samtidigt vara ett pris som hon ska vara beredd att betala. Å andra sidan är jag rätt förtjust i den här tavlan och inte beredd att skiljas från den för en struntsumma. Svårt.