Bröllop + sprit = hell yeah

Igår gifte sig två av mina favoritmän, efter en nio års lång förlovning. De inväntade lagändringen like good little soldiers, och nu kom den, så nu var det dags! Själva vigseln tog kanske tre minuter, och sedan ägnade vi resten av dagen åt sjukt god mat, mousserande rosévin (sjukt Fab 5) och väldigt goda cigarrer. Och mojitos. Och rödvin. Och bananöl. Och gin & tonics. Och konstiga drinkar gjorda på det som fanns kvar i skåpen. Sen var vi alla fulla och rosiga och mycket överens om att man borde gifta sig oftare. Bicurious var där, en snygg tjej som ofta proklamerar sin känsla av tillhörighet till den lesbiska världen. Hon ser ut som en flata, hon umgås med flator, och hennes sug efter att få vara en del av den världen fullt ut är så starkt att det rinner ur porerna på henne. Enda hindret är hennes manliga sambo, som hon verkar väldigt lycklig med. Förståeligt, han är en trevlig prick. Men varje gång jag träffar henne så känns det som att hon uppvaktar mig, och även om jag är en sucker för komplimanger så gör det hela mig en aning... generad. Och när jag är generad och har alkohol tillgängligt, då dricker jag. Ännu mer. Att jag sen mitt i natten tog mig till bussen på mina höga klackar är lite av ett under, och idag betalar jag priset. Läge: raklång på soffan. Varför är min sambo inte hemma och serverar mig glass? I Kalix och jobbar? Vem tror han att han är?