Hormoner hormoner hormoner

I en tid då jag suktar feromoner i kombination med östrogen så omges jag av testosteron och åter testosteron. Manliga (heterosexuella) bekanta från förr ploppar upp som kantareller i skogen, både ex och vänner, och även de som är både och. Och trots ett sting av frustration så gillar jag det, male bonding är nåt jag behärskar, trots att jag varken gillar sport eller Slitz. Vi ses, vi dricker Kilkenny, vi pratar om Kärleken, vi säljer möbler till varandra, vi tipsar varandra om musik. Allt är precis som vanligt, med skillnaden att för en gångs skull är mitt kärleksliv inte rörigt, medan deras verkar desto skakigare. Sen går jag hem, och drömmer hela natten om en überromantisk romans med en MTF (en sjukt snygg version av Sylar i Heroes...?), pre-op, som är machomanlig med hårig bringa och superfemme på en och samma gång, och jag vaknar med en varm känsla i magen och ett skratt i munnen, och försöker somna om igen men lyckas inte. Tvingas erkänna att det har blivit morgon, att jag inte är upp över öronen förälskad, att verkligheten är verklighet. Hasar ut i köket och berättar om min dröm för Amasonen. Det gör jag varje morgon, hon verkar tycka det är kul. Hon flinar åt mig, kallar mig romantiker, och återgår sedan till att prata med sig själv. Jag hasar vidare ut i badrummet, öppnar ett öga och sneglar på min tuppfrilla i spegeln, och undrar om fler såna romantiska drömmar skulle bli resultatet av ännu mer manligt umgänge, och hur man i så fall skulle göra för att dem att innehålla lite mer bröst. Bara lite.

För övrigt är det festplanering på gång. Det vankas mustasch och läderslips, och en bög yrade något om att komma invirad i grön marsipan.