In between

Linköping var så kallt att näshåren frös till is vid inandning. Det är, generellt sett, inte en bra grej. Men jag lyckades med uppdraget att supa lagom, och jag socialiserade med många fina människor. Några var av den mer bröliga sorten, men ändå fina. Indie var där och var shockad över att vara på en så straight fest. Vi diskuterade kring varför det är så svårt att vara ihop med tjejer och jämförde (psykologiska) battle scars. Jag fyllde en stor kondom ("Grande") med öl och J gjorde Brevet och Eiffeltornet av en leopardmönstrad stringtrosa. Kan inte minnas senaste gången jag såg en stringtrosa IRL. Jag fick äta libanesiskt, vilket man ju bör göra så ofta man kan. Mmmm meze. Hemresan spenderades åkandes baklänges på X2000, och jag var åksjuk hela resan och sedan resten av kvällen. Herregud jag är en sån mes.

Jakten på boende fortsätter, och jag håller nu tummarna hårt för en lägenhet ett stenkast från Castro. Min kontakt vid universitetet där lyser fortfarande med sin frånvaro. Det är så jävla tråkigt att jag ska behöva bli tjatig och gnällig för att hon ska få tummen ur och göra det jobbet som hon frivilligt har tackat ja till. Förhoppningsvis är hon trevligare och mer effektiv live, annars kommer det här bli en månad i uppförsbacke.

Och här kommer en häftig animerad film baserad på Nick Caves låt "The Curse of Millhaven".