Jag går på internutbildning för ingenjörer. Jag lär mig ingenting. Jag förstår inte ens vad de säger. Men jag skrattar på rätt ställen, och så får jag äppelpaj. Det gäller att inte skrapa med skeden för mycket mot tallriken, för då stör man. Små små bitar paj, som slinker ner med små små klickar vaniljkräm. Och så går en dag och kommer aldrig åter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar