"Min" student var kompetent, hen kändes som en redan färdig psykolog. Vi hamnade nere på djupet och grävde ganska snabbt, vilket så här i efterhand får mig att känna mig en aning... naken. Blottad, utsatt, sårbar. Det är samma känsla som när jag gick till kiropraktor. Man började väldigt trevligt med att kallprata lite och snacka om vad som har hänt med ryggen sen sist, och helt plötsligt ligger man näst intill naken på en brits i lysrörsljuset med en dansk man som halvligger på en tills man knakar. I nästa stund är man utkastad på gatan igen, visserligen påklädd men fortfarande lika naken. Det känns som ett intrång, även om allt är i sin ordning och det är en själv som har sökt upp det och godkänt det och man fattar att det är bra för en. An invasion of personal space. Det är mycket som gömmer sig där under ytan, så är det väl för de flesta. Så resten av dagen har ägnats åt så snälla och lugna saker som möjligt. Glass i solen, fika med god vän, vampyrbok, lite målande och jazz i ateljén, och nu: ångkokta grönsaker (min nya matbesatthet, kanske i präktigaste laget men nomnomnom) och kostymdrama. Kanske inte världens mest traditionella sätt att skämma bort sig själv på, men det gäller ju att hitta sin grej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar