måndag 21 december 2009

Hemlandet

Det är mer snö i Skåne, men det är fan så mycket kallare här längre norrut. Das überschnyggen kängen funkar inte alls i det här vädret, trots att jag har lagt i fleecesulor och har på mig skidstrumpor. Inomhus är det inte mycket bättre, mina föräldrar är vana vid att ha ca 2 grader kallare än jag, så jag sitter så nära brasan som jag kan och ändå fryser jag. Men vackert är det verkligen, med all gnistrande snö. Hela dagen har jag suttit med datorn i knät, försökt jobba, försökt plugga, men mest tittat ut genom fönstret och myst. Det är skönt att komma ut på landet. Man tvingas varva ned. Inte prestera hela tiden, inte fara runt. Sitta still och hålla käften, det är en konst.

Mina föräldrar har skapat en tradition. När Nobelmiddagen visas på tv så har de egen nobelmiddag, med tjusig dukning och fin mat. Så skålar de när de skålar på tv, tar in nästa rätt när de gör det på tv. De klär även upp sig, men bara på överkroppen eftersom det bara är den delen som syns över bordskanten. Det betyder att pappa sitter i skjorta, kavaj, slips, mjukisbyxor och tofflor. De är fina mina föräldrar.

2 kommentarer:

Cecilia sa...

Hej! Det var jag som skrev för ett tag sen och undrade hur du gjorde när du började dejta M. Well, igår tog jag steget och nu till nästa fråga. Hur fan gjorde du när du "kom ut" igen? Jag har ju precis berättat för alla att jag är gay, och nu helt plötsligt träffar jag en kille? :) Haha, ibland är livet bra lustigt...

Constantin: sa...

Ha ha, ja du. De som kände mig väl visste nog att det aldrig var 100% hugget i sten, så där var det inte så mycket att förklara. Annars tycker jag din slutsats funkar rätt bra: ibland är livet bra lustigt. Folk kommer alltid ha åsikter, låt dem förundras. Tänk att du gör en fin samhällsinsats genom att vara ett vandrande exempel på att allt inte är så jävla svartvitt och att hjärtat i slutändan gör som det vill. :)