söndag 6 september 2009

Those dancing days

Inte för att vara den som är den, men Darkroom sög. Vem fan gillar techno? Egentligen? Alla dansar lydigt till det på klubbarna, men vem fan sitter hemma och myser till det? DJ:n älskar det och går in i nån slags trans, men ser man någonsin nån på dansgolvet som matchar hans/hennes (fast det är oftast en han) entusiasm? Nej, på dansgolvet trängs folk som dansar för att man ska dansa, eller som är för fulla för att lägga märke till vad det är för musik. Nåväl. Jag var väl inte tillräckligt full helt enkelt. Även om jag lyckades supa ner mig själv rätt duktigt. Loungerummet spelade Edith Piaf och Dolly Parton, och det applåderar jag även om det inte känns särskilt ösigt (eller jo, Dolly är ju alltid fest), men myspysstämningen stördes ju lite av att den enda belysningen i rummet var nödutgångsskylten. Antingen var det kolsvart eller så var det belyst av ett äckelgrönt sken som skulle få vem som helst att undra om man möjligtvis fått nån drog i sin drink. Verkar jag grinig? Det är jag inte, det är bara min jargong.

Faktum är att det var en riktigt juste kväll. Inte tack vare Darkroom, mind you. Som vanligt skulle man ha stannat på förfesten, eftersom den alltid är roligast. Helt oväntat fick jag mycket fokuserad uppmärksamhet av en ny bekantskap, mycket uttalad uppmärksamhet. Jag var hemskt smickrad och växte med en meter, samtidigt som jag hade mina aningar om att det inte hade så väldigt mycket med mig att göra. Det handlade nog mer om en tydlig obalans i ett öppet förhållande, och jag var väl människan som skulle få hennes vågskål att bli lite tyngre. Jag klandrar henne inte, och jag hade ju kul.

Igår var jag på en stor födelsedagsfest här i anrika Lund, men jag var rätt bakis och kom aldrig riktigt in i partymode. Fick ju dock klä upp mig och kände mig mighty fine i pennkjol och paljettväst. Drack lydigt mina drinkar, sjöng med i de tröttsamt studentikosa sångerna, åt god mat, snackade skit med roliga människor jag inte sett på länge, och dansade till och med en hel del foxtrot. Jobbade hårt på att trycka ner mina gigantiska gäspningar som annars hade hotat att svälja hela festsalen som ett svart hål, och blev faktiskt en av de sista att lämna festen. M blev raggad på av en överstylad men söt blondin, så jag tror att vi båda hade en lyckad helg! Tjo och tjim och fan och hans moster, dags att inta soffläge.

2 kommentarer:

Samsson sa...

"Vem fan gillar techno?"

Jag håller med dig med varenda fiber av min kropp.

Constantin: sa...

Eller hur!?! Känns sjukt Ibiza -97.