torsdag 2 oktober 2008

Kvällen före & dagen efter

Det blev helt klart en lyckad fest. Jag tror aldrig vi har haft en så stor förfest förut, jag visste inte ens var hälften av dem kom ifrån. Kräket blev helt hysterisk av alla alkoholiserade främlingar som ville gosa så han fick till slut stängas in i ett sovrum. Mössan var där och var snygg men hade precis blivit nobbad av en nätflirt, stackarn. Till råga på allt var hennes gamla ex där (inte jag alltså, ett annat ex), och verkade väldigt obekväm i hennes närhet. Trist. Mitt ex (inte Mössan då alltså, utan Amasonen) var däremot väldigt bekväm och drack tills hon var alldeles rufsig och mest sprang omkring emellan rummen och hojtade om tequila. En halft redlös eletrobrud kom och sa att hon hade kastat bajs på en bil och la sen ansiktet i min balkonglåda och sa att det kändes som grus. Vi tappade bort flasköppnaren så jag fick för en gångs skull visa upp mitt enda partytrick (öppna flaskor med tänderna). Ett folkmusikmiffo imiterade blekingska så M kiknade av skratt, och själv satt jag mest och försökte följa med i någon av alla högljudda konversationer, tills jag gav upp och ägnade mig istället åt min fina australiensiska ale som jag hade köpt speciellt för tillfället. Ja och sen gick vi ut och klubbade men det är ju en helt annan historia.

Morgonen därpå gick jag ut i vardagsrummet och hittade en okänd söt flata som låg och sov på soffan, som inte hade varit med på förfesten. Hon vaknade och förklarade för mig, sakta och välartikulerat så jag skulle förstå, att hon hade varit på något som kallas "p r i d e f e s t". Tog helt enkelt för givet att jag var hetero, vilket gjorde mig stött och skitirriterad så jag var tvungen att plocka fram min basröst och förklara att jag också var där, och sen dränka henne i all min insatthet i Malmös queerklubbliv, varpå jag puttade ut M genom dörren och halvt fräste ett hejdå. För precis så mogen är jag. Men vad fan, hur kul är det att ständigt behöva förklara för sin krets att man är med i kretsen, att de man känner tillhörighet med inte känner tillhörighet med en själv? Jag har upptäckt ett hav av självhävdelsebehov hos mig själv, och däri vältrar jag mig och tjatar om hur många flickvänner jag minsann har haft och hur många gånger jag har sett Better Than Chocolate och hur jävla gött det är med en butterfly som man kan fästa på insidan av harneset till min strap-on. För precis så mogen är jag.

Inga kommentarer: