Terminen har startat, och det är precis så packat som jag kom ihåg det men samtidigt lite trevligare. Nu ska vi bara läsa sånt som är helt inriktat på vad vi ska jobba med, och har klarat av alla övergripande och intetsägande grundkurser. Gött. Min kropp är trasig och verkar inte alls bli bättre, men själen skuttar och trallar, hoppedihoppedihopp. Vi diskuterar fallstudier i grupp och jag förvånas som vanligt av hur dominant jag verkar. Jag ser inte mig själv som sån, jag tänker att jag är en sån där som mest håller mig i bakgrunden och gör min egen grej, och när jag säger det till Amasonen en kväll så skrattar hon högt och anklagar mig för att ha en "skev självbild". Tydligen är jag alltså dominant. Det är å andra sidan de flesta jag umgås med, så jag antar att jag är i gott sällskap.
Igår var Kräket hos veterinären och fick tänderna skrapade, och åtta satt löst så de drog de ur. När han kom hem var han fortfarande alldeles drogad, och halkade omkring på parketten ett tag som Bambi på hal is. Till slut kravlade han sig upp i soffan där jag satt och jobbade och slocknade med en liten svullen nos i mitt knä. Stackars lilla snöret. Om Kräkets riktiga ägare var här så skulle jag ha ett och annat att säga dem, jävla norska kärringar. Kan man inte ta hand om sitt husdjur så ska man inte ha det.
2 kommentarer:
Men lilla kräket. Finns det tänder kvar att äta med alls nu?!
Jorå, han har hörntänder kvar och ett gäng där bak. Han kan fortfarande bitas bra. :)
Skicka en kommentar