måndag 20 februari 2012

Flyttad

Jag kan inte minnas när jag var så här trött senast. Hela ansiktet känns stelt och svullet, kroppen är sömnmosig fast jag har varit uppe flera timmar, jag gäspar mina patienter rakt i ansiktet och tappar tråden hela tiden ("jo.... vad var det jag skulle säga..eeehh.. jo men det låter väl bra, och jag tänker atteehhhh.....").

Vi flyttade hela lördagen. Trots att flera av våra vänner tittade på flyttlasset, tittade på M, och klart och tydligt tänkte "jag ska anmäla honom till Maniska samlare", så var de tappra soldater och gjorde en helt enorm insats. Jag menar herregud, när vi var klara började två av dem att packa upp köket. Hur snällt är inte det!? Sen blev det inflyttningsfest, vi bjöd på en rökig chili sin carne och det fanns en jävla massa alkohol men alla var ganska möra så det blev mer mys än ös. Och det var inte så dumt. Folk satt på golvet överallt med sina papptallrikar och pratade om nästanrim och den ultimata frukosten, och det var opretentiöst och trevligt. Och jag insåg att vi nu är princip grannar med alla fina som var där. Det här med att ha inflyttningsfest samma dag alltså... rekommenderar det starkt. Och de här veckorna av packande har lärt Sigge att slappna av mitt i ständig aktivitet, och det är asskönt för på festen la han sig helt sonika på en matta och somnade och sov hela kvällen (efter att han hade kollat att någon verkligen inte ville dela med sig av sin alkohol, den lilla fyllehunden).

Söndag var städdag. Killen som tar över lägenheten efter oss har inga grejer i Sverige så istället för att köra saker till loppis lämnar vi dem helt enkelt i lägenheten. Dealen var att vi då inte skulle göra en riktig flyttstädning utan bara dammsuga av lite, men sen gick det av bara farten. Hur fan kan en städning gå av bara farten när det är det tråkigaste som finns? Så var det i alla fall, och nu är stället squeaky clean. Jag trodde det skulle kännas vemodigt att lämna lägenheten, jag menar den är ju awesome, men det kändes helt neutralt. Antagligen för att jag är så kär i nya stället. Tänk att vi äger det. Tänk att vi får bo där. Tänk att jag äger min egen bostad. Det kommer nog ta ett tag innan jag verkligen fattar vad det innebär. Men upprymdheten är på plats, trots tröttheten. Så mycket nytt!