December

Jag stannade för länge i studion härom dagen. Dagen innan hade jag varit där hela dagen och jobbat och det hade gått bra, så jag tänkte att det är ju bara att köra på när man kommit igång. Det gick uselt. Jag hade noll inspiration. Preppade några pannåer och skissade lite. Lyssnade på ljudbok och åt mackor. Borde ha gått hem efter några timmar men stannade till kvällen, tänkte att det skulle släppa. Gick till slut hem, kände mig arg. Gick på ett sent boxningspass med Brainy och försökte slå mig ur frustrationen, men den sitter fortfarande kvar. Nu vill jag inte gå till studion. Är opepp. Är på jobbet istället, men känslan gnager i mig. Det är en svår balansgång det där, studion är en slags arbetsplats men samtidigt vill jag att det ska vara en lustfylld plats, inte något sammankopplat med krav på prestation. Vilket kanske är något av en utopi, för vad framkallar mer prestationsångest än skapande?

December går som vanligt alldeles för fort. Jag har inte "julmyst" ett skit. Jag har druckit en liten kopp glögg, that's about it. Julklapparna är klara i alla fall, det är bra. Helgen spenderas ute i stugan med några vänner. Elda brasa, åka skidor. Vi ska hugga ner träd. Känns som att vi alltid hugger ner träd där, men det märks knappt nån skillnad. Om man skulle tro på skogsandar och sånt, så skulle de bo vid stugan. Naturen känns som Goliat där, och människan är David. Utan några stenar att kasta.

Sent igår kväll bylsade jag och M på oss alla vinterkläder vi har och pulsade ut i snön. Lund var alldeles tyst och täckt i orörd pudersnö. Gatubelysningen färgade allting orange och rosa, och himlen var grårosa. Natten kan aldrig kännas hotfull i det läget. Vi kastade snöboll, gjorde snöänglar och sprang ut i parkerna och gjorde stora åttor, förstörde allt det orörda. Var barnsliga och fåniga och andfådda. Jag skrev BAJS i snön.
"Nu står du mitt i bajset."
"Vadå, här är väl inget bajs?"
"Jo, du står i mitt bajs."
"Oj förlåt, ska genast kliva av."
Vi sprang omkring länge i Lund, och jag tänkte att jag har aldrig bott på en så vacker plats, och jag slöt lite fred med mig själv. Man kan ju faktiskt bo här.