Jag har avslutat alla mina patienter. Jag har städat ordning i mitt behandlingsrum. Jag har gett fina handdrejade muggar till mina handledare och nästan börjat gråta av tacksamhet. Jag har fått världens finaste vitsord. De vill ha mig kvar. Hade de kunnat ge mig en större bekräftelse? Svar nej. Jag vandrar genom olika skånska städer och känner mig alldeles varm inuti. Känner mig kompetent, stark och enkel. Nog så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar