Put it in the box

Alla tillhörigheter i lådor. Alla mina böcker. Det är konstigt att tömma en lägenhet till hälften. Amasonen irrar omkring och babblar nervöst för sig själv, hon ogillar förändringar. Det är ju dessutom så att vi båda blir sambos nu, trots att vi båda hade tänkt hålla oss borta från allt sånt ett bra tag framöver. Och vår fina lägenhet, som vi har fått renoverad helt enligt våra önskemål, som vi har inrett i vår egen smak med glitterhjortar, 50-talssoffor, glaspärlor och nakenbilder. It's the end of an era, som man brukar säga, och alltihop gör mig väldigt nostalgisk. Jag trodde jag skulle bli kvar där mycket längre än jag blev, vilket bara bevisar att allting är precis som vanligt. Jag hinner aldrig bygga mig ett ordentligt hem innan jag flyttar igen, och det börjar kännas förbannat torftigt. Jag suktar efter det inbodda, det ingrodda.

Jag har hittat en sjunken båt i hamnen. Den ligger väldigt avsides, inget man passerar sådär av en slump direkt. En liten skuta, precis under ytan. Rostig med vit flagnande färg, påminner lite om en sån där gammal klassisk bogserbåt. Jag har en svaghet för vatten och det industriella, så det här fyndet slår an många strängar hos mig. Jag hoppas de inte tar upp den ur vattnet alldeles för snart.