En gourmand i mitt hem

Ny upptäckt! Sigge älskar inte bara ost (han bokstavligen avgudar ost, i alla former, och när han fick en äppelrökt variant så tror jag han kissade på sig lite). Nu har han även fått upp ögonen för banan. Banan is the shit. De här två intressena är väldigt praktiska, för då kan vi ha gemensam picknickmat. Jag vill helst undvika att äta hundgodis, som jag tänker innehåller typ... koöga och kaninbäcken. I går kom jag hem sent och var glupande hungrig men var tvungen att rasta djuret först. Då tog vi med oss en stor bit ost, och satte oss på en bänk och delade på den. Mysigt. Det hade varit ännu mysigare om det inte vore för att Sigge satt två centimeter från mitt ansikte och flåsade och dreglade på mig, i extatisk väntan på nästa bit. Ju större hund, desto större volym dregel, och Sigge är ingen knähund. Men han verkade väldigt lycklig.