onsdag 27 juni 2012

Vem man egentligen är

Om man ska likna årets midsommarfest vid ett land, till exempel Thailand, så kan man säga att jag kanske inte är typen som åker till Thailand. Jag kanske mer är typen som åker till Kanada. Inte för att det ena är bättre än det andra, utan för att de är väldigt olika och självkännedom är en dygd. I Thailand samlas de i gigantiska grupper, leker lekar, sjunger snapsvisor in absurdum och är i snitt födda 1987. Där älskar de sånt som sittningar, med allt vad det innebär med bordsplacering och "andra bordet är ni klara" och middagar (med visserligen sjukt god mat) som Aldrig. Tar. Slut. När jag är i Thailand försöker jag att supa mig full för att jag ska börja tycka att det är kul, men något med klimatet gör att jag varken blir full eller road. Mitt pokerfejs skrattar och sjunger och drar dåliga ordvitsar, men inuti tänker jag bara på Kanada. I Kanada åker man ut med de närmaste vännerna till den där lilla stugan i skärgården. Man äter god mat och dricker gott vin och alla har gott om tid att snacka med varandra. Efter maten går man ner till bryggan och tar ett kvällsdopp fastän vattnet fortfarande är för kallt, och sedan springer man upp till stugan igen, drar igång vevgrammofonen och dansar till swing. Fördelen med Kanada är att där är det heller ingen knottinvasion, så om jag hade varit där hade jag nu inte sett ut som salami.

Min syster har varit här en vecka och förutom midsommarfirande har vi även besökt Köpenhamn och hunnit med att hänga i stugan med några kompisar. Det är fint med syskon. Som två väldigt olika sidor av samma mynt. De saker jag stör mig på hos henne är ofta sånt jag stör mig på hos mig själv, egenskaper jag vill gömma undan och glömma men som dras fram i ljuset när hon är här. Hennes sociala awkwardness är min. Hennes lathet är min. Hennes egocentrism är min. Vi delar också samma nördiga humor, hon är den jag kan diskutera böcker och filmer med och hon är den som alltid vet vad jag citerar. Det är fint att dela både historia och genpool med någon.

Jag har fem dagar semester kvar och jag ska försöka mjölka dem på så mycket det går. Hade hoppats på högtryck idag, skulle ner till havet och bada med Sigge, istället möts man av 14 grader och moln. Så medan lillfisen ligger och sover på golvet så dansar jag till The Baseballs, städar och planerar dagens sociala inomhusaktiviteter. Så var det med det.

1 kommentar:

Mrs Oikari sa...

haha.. im so with you! angående thailand vs canada... det där med att försöka supa sig full för att ens överleva... huh.