Allt som är nu

Varför är våren och försommaren alltid så hektisk? Jag inbillar mig alltid att jag ska spendera en massa tid ute på balkongen, sitta där och läsa tidningen och äta frukost i godan ro, men istället får jag påminna mig själv om att se till att växterna där ute får vatten så de inte dör. Min högsta önskan just nu är att få landa snart. En period då inget nytt introduceras, då vi kan få lite vardagslunk. Vänja oss vid det som finns, slappna av, och sen till slut till och med bli lite uttråkade och tänka "nu måste det hända nåt snart".

På fredag tar jag examen. Jag har varit stressad och orolig i fyra år. Stressad över att det har varit så mycket att göra hela tiden, orolig för att jag inte vetat säkert om det är det här jag vill jobba med. Det vet jag fortfarande inte, och väljer att inte gå in för djupt i den känslan just nu utan bara köra på ett tag. Det ska bli skönt att ta examen, även om jag faktiskt inte avslutar mina studier förrän i augusti då jag går upp med uppsatsen.

För övrigt så gifter jag Amasonen i helgen, och det kommer vara galet och antagligen ganska fantastiskt. Jag skiter egentligen fullständigt i bröllop, men kommer antagligen ryckas med av stämningen och böla en liten skvätt. Insåg precis att jag måste fila på mitt tal.

En till kul grej är att M:s kusin och hans tjej (som heter samma som jag, väldigt ovanligt) ska flytta in i lägenheten en trappa upp från oss. De är skitfina, äkta Lundensisk rödvinsvänster och sådär fint queer utan att själva riktigt veta om det. Jag och M har redan klurat ut att de blir perfekta hundvakter, skit samma att de är hundrädda.