För varje hjärtslag

Det går inte att tävla med 40-talister. Vi utmanövrerades snabbare än nån kan säga "kontantinsats". Lägenheten såldes för trehundra tusen mer än beräknat, och nu kommer några pensionärer flytta in och göra den till sin. Det är helt okej. När M blev för stressad och orolig bestämde jag helt enkelt att vi drog oss ur budgivningen. Det ska vara roligt att köpa lägenhet.

I lördags hade vi varit ihop ett år. Vi hade bestämt oss för att inte göra nån grej av det, det känns som en sån kommersiell konstruktion. Men det blev ändå så att M fick ett nytt våffeljärn och på kvällen bjöd han ut mig restaurang och så gick vi och såg Watchmen. Det kändes som ett alltför förutsägbart tillfälle för storslagna gester, så vi höll oss till den mindre och mer intima mimiken.

Nu sitter jag och väntar på Rockbruden som strax anländer för ett sista intensivt tentaplugg innan Den Stora Tentan. Jag har sovit för länge och drömt obehagliga drömmar som dröjer sig kvar, lägenheten ser ut som skit och jag lyssnar på den här gamla låten: